Hej, Vi inneha en ny app!
Pro att din app ska fortsatta rulla som det ar tankt behover du uppdatera till nyaste versionen. Klicka kungen knappen pro att uppdatera!
Ifall en faktum tycks allihopa deltagare i den debatt som utlostes av Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika om ratade Tinderman besta overens: Den nya digitala dejtingekonomin inneha etta, och den inneha forlorare.
Sydsvenskan
Det ar emellertid en oppen be om nagot vilka dessa ar – samtidigt Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella elande pa den digitala arenan, inneha till exempel Expressens Anna Hellgren (13/1) visat kungen att dessa man knappast kan sagas vara mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det handlar forstas inte enbart ifall tillgangen till sex, utan samt ifall vem som i framat fras gynnas fran strukturerna, men ej heller i den mer begransade fragan rader nagon samklang ifall orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) menar att dejtingappar som Tinder ej gor nagot mer an befaster en redan gallande sexuell rangordnat system, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta blott ar partiell riktig: Att dejtingapparna ej enbart exploaterar ojamlikheten, utan i viss fras ocksa skapar den.
Den digitala relationsmarknaden ar, menar Anderberg, plus ett exempel pa stordriftens hansynslosa logik: just som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa har den snyggaste killen gallande jobbet inte langre sa mycket att komma med, darfor hans konkurrenter nu ar – som minst – all andra hanar i alltsammans stad.
Anderbergs betraktelse av hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar aven pa humanistisk niva ar forstas uppbokat giltig – men sjalv betvivlar att den ar tillrackligt djuplodande. Att den digitala kulturen paverkar vara leva i genom hur vi rangordnas fran dess algoritmer ar molnfritt, men den paverkar oss i minst oforandrad paverkad grad i genom sin forskjutning av hur vi uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker bara i former som medger total tillsyn. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: Jag framstaller ej blott mitt jag, utan jag utfor det i det uttalade syftet att det ska bli alskat.
Pa synonym gang som jaget kungen jakt efter karlek tvingas producera sig till ett saljbart objekt, riktar det ocksa en motsvarande konsumistisk ogonkast mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det besta lattare att filosofera kungen potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar arme sjalv antaga att den kapitalistiska logiken nar djupare an vad Anderberg antyder, kungen ett satt som paminner ifall baksida av underben serietecknaren leva Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att besta intressant som genuint annan, och far sin av vikt enbart i kraft av att ge jaget bekraftelse, ett identitetsbyggande attribut bland manga.
De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de konsument som tycker om henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande nuna som dyker upp pa var monitor harnast: Den tycks besta sysselsatt ocksa i var personligt ande. Vinnaren i denna nya reda blir enar, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en uppsattning matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen konsument.
En annan sporja som ar vard att sinka sig vid ar den om attraktionskraft. radera asianfeels-profilen Ifall det nu finns vissa grupper som gynnas gallande andras bekostnad pa en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i all fall? Ett tankevackande replik finns att bringa i den amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning om va som uppfattas som intagande. Det visar sig att bedomningen fran attraktivitet sker i flera moment, och ofta med pa rak arm motsatt utfall.
Vid en forsta ytlig visuell besiktning – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att besta mer eller mindre objektiv, i den bemarkelse att de flesta folk ar overens ifall va som ska uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: intill mer komplext socialt harmoni omprovas detta forsta intryck gallande subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar franskilda gallande ett slumpmassigt fordelat fason. Fran det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for nastan allihopa att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.
Vilken typ av tilldragning som ar framkomlig pa Tinder borde besta uppenbart, och i denna mening har Anderberg fullstandig sann, nog till och med mer riktigt an han anar, forut i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten ej enbart fran databolagens algoritmer, utan fran deras vaxelspel med var personligt evolutionara programmering. Men verkligt bekymmersam blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer overgripande progression som pagar cirka oss, i vilken realitet, aktiv mansklig narvaro i allting hogre stadium ersatts med digital avsaknad.
I Genom att tomma det manskliga sociala samspelet pa det fason som genast sker, riskerar vi med andra ord att utarma samt mojligheten till realistisk ingaende foralskelse, och till en tilldragning som nar djupare an till en schematisk skattning fran estetisk symmetri. Till en lust som tar kroppen i besittning, men som i speciell mening kommer ifran fran sjalen: och finns det nagot som kan laka den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det val en sadan.
Anderberg aterger en passage klocka den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” for att exemplifiera sin tes att sexuell valbehag i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en forman forbehallen en begransad elit. Sjalv tanker sjalv snarare kungen ett citat klocka romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven fjarran framfor dejtingapparnas intag, ifall hur samtidens manniska gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts forstroelse i vantan kungen ett blivande avromantiserat fornuftsaktenskap, till i princip likadan delar ihallande av sexuell och narcissistisk gladje. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon gallande sa forstandig franhant sig all tillfalle till lycka.”